Intresset för onoterade aktier har aldrig varit större
Det har blivit vanligare att svenska investerare intresserar sig för onoterade aktier. Drivkrafterna är flera: en önskan om diversifiering bortom börsen, möjligheten att investera tidigt i bolag med stark tillväxtpotential, och en växande medvetenhet om att många av världens mest framgångsrika företag förblir onoterade allt längre.
Men det finns stora skillnader i vilka typer av onoterade bolag du kan investera i, vilka risker som följer och hur själva investeringsprocessen ser ut. Den här guiden hjälper dig förstå alternativen.
Traditionella mäklare jämfört med en digital plattform
Historiskt har handel med onoterade aktier – både svenska och amerikanska – skett via traditionella mäklare, ofta per telefon. Processen är manuell, prissättningen oklar och informationsunderlaget begränsat. Som investerare får du sällan tillgång till prishistorik, tidigare finansieringsrundor eller detaljerad aktieägardata. Villkoren varierar från affär till affär och det kan vara svårt att bedöma om priset du erbjuds är rimligt. Fraser som: "Du måste signera innan lunch för att inte missa denna möjligheten!" är inte ovanliga.
Accumeo, däremot, är byggt som en modern plattform med ett helt annat angreppssätt. Via plattformen får du tillgång till prishistorik, information om genomförda finansieringsrundor, aktieägardata, bolagsinformation och standardiserade villkor – allt samlat på ett ställe. Det ger dig ett väsentligt bättre beslutsunderlag jämfört med att förlita dig på en mäklares muntliga uppskattningar. Transparens och tillgång till data är grundläggande för att kunna göra informerade investeringsbeslut, särskilt på en marknad där informationstillgången traditionellt varit låg.
Amerikanska onoterade bolag – en helt annan kategori
Det finns dock en typ av onoterade bolag som befinner sig i en fundamentalt annorlunda storleksklass: de största amerikanska onoterade bolagen. SpaceX, OpenAI, Stripe, Anthropic och Databricks har värderingar som i de flesta fall överstiger alla noterade bolag på Stockholmsbörsen.
Skillnaden i skala är enorm. Ett typiskt svenskt onoterat bolag som regelbundet handlas kan ha en värdering på 0,5-5 miljarder kronor och intäkter i miljonklassen. SpaceX hade 15 miljarder dollar i intäkter 2025 och 8 miljarder dollar i rörelseresultat. Stripe processade betalningar motsvarande 1,3 procent av världens BNP. OpenAI hade över 800 miljoner veckovisa användare.
Det innebär en annorlunda riskprofil. Risken för total kapitalförlust – som är reell vid alla investeringar – är avsevärt lägre för bolag av denna storlek. Däremot har du fortfarande risker kopplade till likviditet, värdering och valuta.
Varför dessa bolag inte finns på vanliga handelsplatser
En vanlig fråga är varför man inte kan köpa aktier i onoterade bolag via sin vanliga nätmäklare. Svaret är att dessa bolag inte är börsnoterade och att deras aktier därför inte handlas på reglerade marknadsplatser. De finns helt enkelt inte i orderboken.
Tillgång till dessa bolag kräver att man investerar via andrahandsmarknaden – där befintliga aktieägare (anställda, grundare, tidiga investerare) säljer delar av sina innehav till nya investerare. Det är en marknad som vuxit kraftigt under det senaste decenniet, driven av att fler bolag förblir onoterade längre och att behovet av likviditet bland tidiga ägare ökar.
Skatt på onoterade aktier – vad som gäller
Skattereglerna för onoterade aktier skiljer sig från börsnoterade:
ISK: Onoterade aktier får inte hållas i investeringssparkonto (ISK), eftersom de inte handlas på en reglerad marknad. Det innebär att du förlorar ISK:s fördelaktiga schablonbeskattning.
Kapitalvinstskatt: Vinster på onoterade aktier beskattas i inkomstslaget kapital. Om du inte är verksam i bolaget (vilket du inte är som passiv investerare) betraktas aktierna som okvalificerade, och skattesatsen är 25 procent (5/6 av 30 procent).
Kapitalförsäkring: En möjlig väg är att hålla onoterade aktier i en kapitalförsäkring, vilket ger schablonbeskattning istället för reavinstskatt. Nackdelen är att du inte har rösträtt och att avkastningsskatten betalas oavsett om du gjort vinst eller inte.
Det är klokt att konsultera en skatterådgivare för att optimera skattestrukturen utifrån din personliga situation.
Checklista innan du investerar i onoterade aktier
Förstå din likviditetshorisont. Onoterade aktier är en långsiktig investering. Räkna med att dina pengar kan vara bundna i 3–5 år eller mer.
Begränsa allokeringen. Professionella investerare håller typiskt 10–20 procent i onoterade tillgångar. Som privatperson kan en lägre andel – 5–15 procent – vara lämplig.
Sprid riskerna. Investera inte allt i ett enda onoterat bolag. Sprid dina investeringar över flera bolag och sektorer.
Gör din research. Läs tillgänglig information, förstå affärsmodellen och var kritisk mot alltför optimistiska prognoser.
Investera aldrig pengar du inte kan förlora. Onoterade aktier saknar den likviditet som gör att du kan sälja snabbt om du behöver kapital.
Så investerar du i onoterade bolag via Accumeo
Investeringar i stora amerikanska onoterade bolag som SpaceX, OpenAI och Stripe måste i praktiken ske genom så kallade SPV:er (Special Purpose Vehicles). Det är separata bolag som samlar kapital från flera investerare för att genomföra en enskild investering i ett onoterat bolag. Vid en eventuell börsnotering konverteras SPV:ns innehav till noterade aktier enligt noteringsvillkoren.
Precis som andra tidiga investerare omfattas SPV:er i regel av en lock-up-period, ofta omkring 180 dagar. Under denna period kan aktierna inte säljas. Exponeringen består dock oförändrad. Efter lock-up kan förvaltaren välja att sälja aktier och distribuera likvid till investerarna, eller distribuera aktier direkt till investerarna (in-kind distribution), om strukturen tillåter det. Metoden avgörs av SPV-avtalet och förvaltarens strategi.
Det finns inget sätt att som enskild privatperson köpa sig in direkt på dessa bolags cap tables – SPV-strukturen är den etablerade standarden på den amerikanska onoterade marknaden.
Alla SPV:er är dock inte lika. I branschen är det vanligt med avgiftsmodeller som inkluderar både förvaltningsavgift och prestationsbaserad ersättning (carried interest), ofta i storleksordningen 2 procent i årlig avgift och 20 procent av vinsten – en struktur känd som "2/20". Vissa aktörer staplar dessutom avgifter i flera led, vilket kan urholka avkastningen avsevärt.
Accumeo sätter upp och administrerar egna SPV:er för varje amerikanskt bolag. Vi är den enda plattformen i Sverige som erbjuder en 0/0-struktur: ingen förvaltningsavgift och ingen carried interest. Du betalar enbart en avgift om 5-10% vid investeringen – vi tar ingen andel av din vinst. Det innebär att hela din uppsida tillfaller dig som investerare.
Vi strukturerar investeringar i enlighet med gällande regelverk, och du får full tydlighet kring vad du äger, hur strukturen fungerar och vilka villkor som gäller.
När du köper svenska aktier via Accumeo sker detta alltid som direkt ägare, om inte det aktuella bolaget enbart tillåter ägande genom ett SPV.
Har du frågor om hur handeln fungerar är du varmt välkommen att kontakta oss. Vill du se vilka investeringsmöjligheter som finns tillgängliga just nu kan du skapa ett konto och utforska vår plattform.
